Nu har jag flyttat in på slottet och det känns fantastiskt! Det är jättefina lokaler och det är en speciell känsla att gå till jobbet, och när jag går hem så är jag mer ledig än jag känt på mig på länge.

Det har känts stort att ta på mig en så pass stor kostnad som ett kontor ändå innebär, men nu efter en vecka med eget kontor så känner jag att den oro jag hade var lite obefogad. Jag har arbetat rätt mycket och det innebär ju tillika att företaget kommer klara av att betala hyran utan problem. Det är så himla skönt att ha en arbetsplats. För mig innebär kontoret mer struktur, det blir skillnad på jobb och ledighet och det är något som är så viktigt som egen företagare. Nu äntligen är jag ledig när jag är hemma och så jobbar jag på jobbet, något som är så självklart som anställd men inte alls lika självklart som egen. Så med andra ord är en dag på slottet helt magisk!

Något jag gillar nästan lika mycket som mitt nya kontor är tingsrätten. Det är något speciellt att vara där, men det är det kanske bara jurister som tycker. Första gången jag var ombud i ett mål var jag så nervös att jag helst av allt bara ville springa därifrån. Jag kunde inte tänka på något annat den förmiddagen, huvudförhandlingen var utsatt att börja på eftermiddagen. Det var ett litet och relativt enkelt mål men för mig kändes det enormt! Det var ett trafikbrottmål och det som stod på spel för min klient var böter, men jag hade förberett mig noggrant. Jag försökte hålla mig samlad och lugn när jag skulle prata, i ett försök att dölja nervositeten men jag är rätt säker på att det märktes ändå. Något som jag inte hade förberett mig på var att förhöra en polis! Polisen var ett vittne som åklagaren kallade på plats under huvudförhandlingen, och vittnet godkändes eftersom jag inte hade något att invända. Men egentligen hade jag panik, hur förhör jag en polis? Vad ska jag säga?

Det som räddade mig var att jag kunde omständigheterna utan och innan, så förhöret gick bra och jag fick fram flera bra poänger genom att ställa de rätta frågorna. När huvudförhandlingen sedan var över så hade jag världens rus i kroppen. Jag var så nöjd med min egen prestation och över hur bra huvudförhandlingen hade gått. Den dagen kände jag att det är det här jag vill göra, det är det här som jag brinner för. Att vara i tingsrätten och föra min klients talan i en rättegång. Nu undrar ni förstås hur det gick? Min klient friades på 3 av 5 åtalspunkter så det får ses som godkänt för första gången.